Jag förstår mig inte på folk som inte ser andra folk. Där går man gatan fram i sina skinande röda skor och swisch! drattar man på ändan och sitter mitt i vägen, med lårkaka och dinglande handled, och gubbsatan som går två meter bakom en har ingen som helst tanke på att ens fråga hur det gick. Varför? Inte kan det väl bero på total brist på empati med andra människor? Det måste vara någon slags patologisk form av svensk skygghet, det måste ju vara det. Om jag hade legat i en blodig pöl då? Hade han reagerat då? Å herregud, hoppas han hade reagerat. Annars blir jag rädd, rädd, rädd.
Jag hade tänkt att jag skulle bli en exemplarisk genus student, men det är lite svårt när man inte får tag på den där nedrans boken. Att jag aldrig kan vara ute i god tid. Masculinities av Raewyn, f d Robert Connell. Sedan finns det en feminist som heter Cynthia Cockburn. COCKBURN! Vad hade hennes päron tänkt sig att hon skulle bli liksom? Cockburn the cockburner. Ha!
F
