måndag 22 augusti 2011

HUMOR


söndag 21 augusti 2011

HRRRMPF VARSÅGODA

Ni ska inte tro att jag inte försöker. Problemet är bara att jag är livrädd för internet. Det tar emot som fan när jag inser att ngn ska läsa mina ord. Jag är rädd att hänga ut folk fast det ibland är det jag helst vill göra, jag är rädd att skriva kontroversiella åsikter fast jag är full av dem för då tänker jag att folk tänker att jag är full av skit men va fan! Va? Egentligen? När man tänker efter? Är det inte idiotiskt? Skriv vad du vill och var glad i hågen! Det tipset skulle jag ge till er om ni frågade. Problemet är att man sällan behandlar sig själv såsom man behandlar andra.

Per.Får.Mens prylen gick ju bra iaf. På Bryggan var det folk som inte ens kom in i lokalen för att det var ett sånt tryck. Södra teatern kändes ju superlyxigt för att det är klätt i sammet och ljuskronor. Märkligt att man spelat på feta institutioner men samtidigt är ungefär så långt man kan komma från att vara en del av dessa. Annars har jag knappt varit på Pride. Det krävs en del för att orka och vara på humör för folkfest. Jo politik är det ju fortfarande i all ära, man kan ju inte gå omkring och vara nöjd för att man en gång fått rösträtt men jag tar mig friheten att säga att jag väljer mina slag och den här gången valde jag att slappa istället för att gå i Pridetåg.

Snart lider sommaren mot sitt slut och för första gången på länge är jag tillfreds med min tillvaro.

Jaha det här var ju skitjobbigt, vi får vänta och ses tills nästa gång.

Hej!

måndag 8 augusti 2011

lördag 6 augusti 2011

lördag 30 juli 2011

söndag 17 juli 2011

TIDSTJUVERI

"Om människorna visste vad döden är för något, skulle de aldrig mer vara rädda för den. Och om de inte längre var rädda för döden, skulle ingen längre kunna stjäla deras liv från dem." ur MOMO -eller kampen om tiden av Michael Ende

måndag 11 juli 2011

BENÅDAD

torsdag 7 juli 2011

PER.FÅR.MENS GÄSTAR PRIDE & CINEMA QUEER


PER.FÅR.MENSTEATERN

Per.får.mens-teatern sätter upp "en normal föreställning".
Normal = en organism eller mekanism som inte är avvikande, rörande någon, flera eller alla egenskaper. (källa: wikipedia)
'En normal föreställning' är inte avvikande rörande alla egenskaper. 'En normal
föreställning' är därför normal. Extremt normal.

Vi söker en normal publik!

Ni ska se normala ut, vara normalsmarta, ha normala kläder, en normal
sexualitet, en normal kroppsdoft, ett normalt kön, normalt hår, normal hy, ett
normalt jobb och ni ska bete er som en publik normalt gör (dvs. skratta normalt
mycket och normalhögt, applådera normalt mycket, vara normalgamla, vara normalt fokuserade på det som händer på scenen...)

Per.får.mens-teatern är Mikaela Knapp, Olga Henriksson och Isabel Cruz
Liljegren.Utbildade på bl.a. SET och Balettakademiens dansarutbildning och med flerårig professionell erfarenhet inom skådespeleri, dans och scenkonst möttes de på
Teaterhögskolans kurs 'normkritisk gestaltning'.

Tider
on 3 aug 19:00–19:40
to 4 aug 21:30–21:10

Plats
Pride Sergel (Bryggan), Kulturhuset & Stockholms stadsteater, Sergels torg 3, T-Centralen

sön 7 aug 17:00-17:30
södra teatern

Pris
Gratis.

tisdag 5 juli 2011

SE UPP I BACKEN FÖR GALEN RYSS

Hej!

Jag har cyklat idag! Fatta! Cyklat! Så om någon vill göra en dokumentär om en galen rysk kvinna som lär sig cykla är det bara att ta med DVkameran och ställa sig vid en cykelväg någonstans mellan Hammarbyhöjden och Skärmarbrink. Ibland gick det riktigt fort, jag körde nästan på en mops men annars tyckte jag att jag klarade det riktigt bra där jag vinglade fram i skinande lila hjälm, ärvd av ngn av morsans före detta relationer.

Annars just hemkommen från Split, Hrvatia. Mycket fin stad med steniga stränder och gassande sol, livvakterna är dock inte att lita på. Do u like sex? frågade de när Emmy och jag strosade förbi på bästa turistvis. YES but not with u though svarade jag men dessvärre verkade yesset vara det enda som hördes, resten av meningen drunknade i tjoande manskör. Surmulen och värdighetsfråntagen gick jag vidare in i en stenmur. På den stod det "Feministic sisterhood" och "Protiv* Machoculture!" och visst fan, kampen fortsätter!

*Protiv betyder emot eller against om vi ska tala anglofiliska. Jag inser mer och mer fördelarna med att kunna ryska. Man gör sig mer eller mindre förstådd av halva jordklotet.

söndag 26 juni 2011

CEST TOUT

Det är natt och tyst här i huset. I själva verket är det morgon men alla Blåsuts invånare tycks ha dragit iväg hemåt landet och bara jag är kvar. Flög från Paris igår, planet startade en kvart tidigare, så vi hörde våra namn i högtalarna och rusade mot gate elva. Vi var dom idioterna, dom som kommer sent, slarverna alla förfäras över. I detta fall var vi inte sena, det var kaptenen som med snapsen i skjortfickan ropade ut att nu far vi så får vi banne mig fira midsommar snabbare. Jag fick en Dagens nyheter som hade mätt hettan på Stockholms alla cappuchinos. Fräna bilder på vackra hjärt och lövverkskonster. Tänk så mycket man kan göra med mjölk. Men jag föredrar en slarvigt hopskummad cappuchino från Paris och jag föredrar croissant framför branflakes. Fullkorn upp i röven och bakom lyckta dörrar kan du skrika hur mycket du vill. Vi åt fantastisk dim sum i Belleville, asiaterna såg ut som min mormor och jag ville krama dom men dom visste ju inte att de såg ut som min mormor så jag lät bli. Vi hängde med en fransk filosof med stort ego, åt ett halvt kilo ost och söp oss fulla på rödvin. Vi träffade en ukrainafödd amerikansk lesbisk judinna med säte i Paris och jag önskar så att hon kunde bo här i stället. Min resevän och jag skuttade till metron i glädje över att ha fått en ny vän. Bilder tänker jag inte publicera, den här gången får ni använda fantasin.

måndag 6 juni 2011

ÖVER VIDENS VIDA KLIPPOR KOM HON ÄNDÅ NER

Det känns märkligt det här. Skriva inför folk. Jag har vant mig att ha mina tankar för mig själv nu men kommer på mig själv med att tycka det är sorgligt att inte få dela med mig av fyndiga formuleringar.

Jag har suttit på en klippa med flera representanter av tvåsamheten och undrade om de alla var lyckliga. Jag lyckades vara närvarande i stunden när jag såg ut över Stockholms klara vatten. Jag badade inte förstås. Jag har alltid tänkt att jag är onormal med min brist på kunskap i cykling, bollspel, skidåkning och allt annat man bör kunna om man är rasbiologiskt svensk. Sedan kom jag på en dag att om man växt upp med en mor som oroligt tittar i fönstret när man leker på gården och i ett land med mer avgaser från lada-bilar än sommarsköna cyklar så insåg jag att jag nog är normal för att vara jag.

Så idag när folk sprang ner för branta klippor och jag långsamt hasade ner på rumpestumpen tänkte jag att jag tar det i min egen takt och visst kom jag ner till slut.

Det som är modigt för mig kanske inte är modigt för dig.

F

söndag 5 juni 2011

IDAG BJUDER JAG PÅ DIKT

Okej. Jag ger mig. Men jag har vissa restriktioner. Inga kommentarer, inga diskussioner kring min person. Inga olovliga publiceringar av mina texter. Från mitt håll? Ingen vänlig ton i syfte att verka trevlig och undergiven. Ibland kommer jag att skriva ofta, ibland en gång i månaden. Ni som hänger med får lära er leva med oregelbundenheten. Vissa har oregelbunden mens andra oregelbunden blogg. Deal with it. Livet har sina skavanker. Så fort det känns fel lägger jag ner. Det här är inget samtalsforum. Det är en manifestation. Trevlig läsning önskar Fiodorovna.

Idag bjuder jag på dikt:



Vi valde och vrakade bland fader och moderkakor och undrade
varför det skulle va så bra att vara just sig själv?
Hjärtats hammarslag i underlivet bultade livet ur en och man blev till
men tvåsamheten föll till slut itu när den ena parten plötsligt insåg sig vara slagen

Jag blev till av ett verb när jag blev framknullad men till substantiv skall jag åter varda
Att knullas fram gick av bara farten men nuförtiden kommer jag mer sällan

Att existera är också ett verb men jag undrar hur det är med livet.

Det är lätt att ta förgivet att man finns
Så när döden knackar på bakdörren
Ramlar man framlänges

Man blev till och man undrade vilka livsunder ska nu ske i kammare utan barndom, i tomma rum

Man blev till krassa karaktärer, som vandrar kring bland kassaapparater
I ett omöjligt liv fullt av löjligheter
Ärrade av besvärjelser och fulla av besvär

Man blev till liten och sliten
Blev till sävlig och jävlig
Visst gör det ont när kroppar brister varför skulle annars vården tveka att ta hand om värnlösa och vinterbleka.

Är det mänskligt att vara en svag människa?

Gamla ramsor som
Sköt dig själv och skit i andra i nya moderaternas framåtanda
- Men nu med ännu fler sorts toalettpapper att välja på

Skynda att skita din hynda. Du har bajsat i fem minuter nu trots att vi uttryckligen sagt att tre är maxgränsen för nummer två.
Om alla tog sig såna friheter skulle systemet sluta fungera fullständigt haverera

Men ett ickefungerande system kan omöjligt sluta att fungera

Är det mänskligt att vara en svag människa?

Du gamla du glädjerika sköna men när blev friheten lika med skröna
och när slutar pengar vara detsamma som rikedom

Tillsammans vi vandra i nya moderaternas framåtanda
Men när nån slutar andas i luren säger den i andra änden att läget är lugnt

Andas lugnt. Tro på det goda i människor. Bör man annars dör man.
Med hopp om en ny tillblivelse.

lördag 26 februari 2011

TACK FÖR DEN HÄR TIDEN

Nättidskriften nationell.nu har refererat till mitt inlägg "Jag är en svennehora" utan att fråga mig om lov. Jag tar helt avstånd från främlingsfientliga åsikter och blev mycket illa berörd. Det tycks som att det är fritt fram att använda folks åsikter på nätet till vad man vill. Från och med nu tar jag avstånd från cyberrymden. Det blir inget mer bloggande för min del. Världen är rutten. Kanske kan ni läsa mig i andra sammanhang från och med nu.

Med vänlig hälsning
Fiodorovna

torsdag 24 februari 2011

HENRY OCH JAG

"Jag vaknar, blir medveten om att jag lever och dör lite inombords" var seriöst min allra första tanke imorse. Den var poetisk så jag var tvungen att genast skriva den i utkastet på telefonen där jag skriver ner alla fyndigheter jag kommer på. Ska man göra en kortare analys av det allra första jag tänker när jag vaknar på morgonen kan man nog dra slutsatsen att jag känner mig något deppig. Jag vill ha min nya vårjacka nu och inte Lovisas jäkla Henry Lloyd.(som jag annars älskar, you aint getting it back, i´m gonna fart and poo on it and you will not want it back hahaha) Min ryssmössa täcker inte öronen för fem öre, jag fryser ständigt, jag har inget roligt projekt på gång och brist på fysisk och själslig kontakt med andra människor - dvs life sucks. Tulpanbuketten på köksbordet är det enda som livar upp tillvaron och det faktum att jag snart får träffa min hjärnskrynklare. Jaja, big secret, alla har ju en nuförtiden. Det är som att man LEVER en amerikansk dramakomedi. Rena rama medelklassmarkören att hänga hos hjärnskrynklaren nuförtiden. Vad ska jag berätta mer? Ja man har ju inte direkt blivit smalare.

Hejdå. Så kan det gå. När inte haspen är på. Och munkavlen har sprungit iväg och gömt sig.

F

tisdag 22 februari 2011

JAG ÄR EN SVENNEHORA

Tolvåringar tar verkligen musten ur mig hur härliga de än må vara. Var tvungen att svalka strupen och nerverna efteråt, sänka ljudvolymen, tagga ner, chilla loss, softa len, ja ni fattar. På hemvägen råkade jag och en snubbe i gul jacka gå in i varandra. Jävla svenska hora akta på dig och nånting på utländska ropade han efter mig. Jag är inte svensk jag är faktiskt från Ukraina ropade jag efter honom. Sedan funderade jag på varför han var olycklig, vad det var som gjorde att han blev arg och ville fördöma och avsky andra människor. Jag tyckte det var sorgligt, tänkte att om vi hade stannat och pratat och kommit varann in på livet kanske det skulle klarna lite alltihop. Sedan kände jag mig något naiv och tänkte att han kanske var en förrymd brottsling som jag i min enfald ville rädda. Sedan tänkte jag på Lars Norén och hans 7:3, hur fångarna/skådespelarna förlöpte och mördade poliserna i Malexander. Sedan tackade jag min lyckliga stjärna över att jag i denna värld ibland kunde vara lite naiv. Att det nog kanske är nödvändigt.

F

UNDERBAR DIKT JAG HITTADE I DN

Du huttrar i din jämmerdal
där hösten hunnit ändas.
Nu står din lustgård ömkligt kal
och inga blad kan vändas.
Så stundar sanningens minut
och du är nödd och tvungen
att foga dig och härda ut
tills allt elände tagit slut.
Det gäller även kungen.

Holmberg.

fredag 18 februari 2011

EN RIKTIG LITEN SPELEVINK!

Det är så lustigt med alla dessa kändisar som hänvisar sin framgång till sin barndom. Typ "Jag skrev låtar redan när jag var liten.." eller "Redan som barn målade jag tavlor.." "Ja, jag var riktig liten spelevink! En teaterapa brukade de vuxna kalla mig!" Är inte i själva verket alla barn jävligt kreativa tills dom tvingas växa upp och inrätta sig? Inte fan säger någon "Åh, jag brukade alltid leka affär när jag var liten och nu är jag ICA kassörska faktiskt!" Nä jag är ledsen kändisar men som barn var vi nog alla lika goda konstnärer.

Och nu ett meddelande till alla hundbajsägare!
Bara för att det är snö är det INTE okej att lämna frysta bajskorvar o-upp-plockade! Snön döljer dem inte. Den framhäver dem snarare.

Flush!
F

torsdag 17 februari 2011

LUGGAT OCH KLART

Om man skulle trycka in en nål i mig nu så skulle all luft pysa ut och bara skalet av en människoballong finnas kvar. Mycket märkligt händer i min kropp och jag sväljer allt jag kan hitta som börjar på C. En lärarpraktikant har tittat på mina lektioner, så skumt! Lilla outbildade jag! Men jag tror att jag har koll på mina småttingar och ibland tittar de på mig med en blick som bara kan betyda respekt och vänlighet så jag har nog inget att skämmas för. Jag luggar inga elever men jag luggar mig själv ty jag klippte mig idag, hos en elevprakikant för 120 pix. Fatta billigt. Det tog iof två och en halv timme men ändå fett värt. Hon stod så nära mig och hade en så trevlig barm. Jag ville så gärna krypa upp i den, det var så underbart med lite närhet.

Nyfrippovna

tisdag 15 februari 2011

TVÅNGS SNUS

Okej, ett litet inlägg ikväll då. Är farligt trött och har ständig hjärtklappning p g a allt tvångssnusande. Började med de här farligheterna för länge sedan men då med mocca mint, även kallat "tjejsnus", har gått vidare till tyngre grejer nu. 12 åringar har råkoll på genus btw. "Jag är fan ingen jävla homo" 25 åringar har också råkoll på genus. Jag är homo i teorin men inte i praktiken. Eller som någon sa "Olga, även om du skulle glida runt i rutig skjorta och kängor skulle det synas lång väg att du gillar karlar." Vad är det här. Varför måste man jämt och ständigt definiera sig. Man definierar sig även när man inte definierar sig. "Du måste inte skaffa karl och familj" säger morsan. "Man får leva som man vill." Den ständigt återkommande frågan är dock hur pass mycket man lever som man vill. Det är mycket man inte måste. Och det är mycket man ändå gör. Nu: tvångs sussa.

Fruktmarmeladovna

måndag 14 februari 2011

REKLAMNAJA PAUZA

Nej kära du, inte fan är det paus inte. Jag har haft fullt upp bara. Suttit i receptioner, varit receptiv, alldeles för mycket. Ibland förstår du är jag så receptiv att jag går under jorden och lägger mig där en stund. Det kan handla om allt från taskiga kommentarer på nätet till en sne blick av en främling på stan. Ibland önskar jag mig en hårdare hud där jag går och trampar i snöns brandgula pissfläckar och fryser snoret ur mig. Kanske skulle ett tjockare hudlager göra att man fryser mindre om vintern. Internet är en balansgång mellan fiktion och verklighet liksom livet och kärleken är en balansgång mellan fiktion och verklighet, och i båda fallen måste man värna sin integritet annars blir det så övermäktigt att leva. Kanske är det å andra sidan bra. Nu svamlar jag. Bäst att genast börja konkretisera, det är ju det jag gör bäst.

Konkret ett: sekret? (betyder hemlighet på ryska)
Konkret två: jag har varit oerhört modig i dagarna, och gjort en grej jag inte trodde att jag skulle våga så jag är mäkta stolt över mig själv.
Konkret tre: Jag har några fina vänner jag kan bjuda på kladdkaka ibland.
Konkret fyra: Jag gillar när den söte kocken bjuckar på varm choklad.
Konkret fem: Att plugga är roligt när man väl sätter igång så varför sätter man aldrig i gång? Vem kan yppa den sekreten?
Konkret sex: Jag biter på läpparna och på naglarna.
Konkret sju: Det är så roligt att både dansa jazz och spela badminton så idag kunde jag knappt välja.

Det fick bli ett hoppfullt inlägg idag. Mer deppigheter och melankolier kommer snart för er som gillar det. Och kommentarfunktionen för anonyma kommer snart också tillbaka. Måste bara värna min integritet lite först.

Fiofio.

fredag 11 februari 2011

FAME AND GLORY

Sthlm stadsteater. Stora skyltar med stora rubriker. Någons namn i stor text. Regional national nationell rikstäckande statlig här här här nu nu nu. Titta mamma jag lyckades till slut, jag blev en stor stjärna. De älskar mig mamma, när jag går upp på scen älskar de mig. De applåderar åt mig när jag är klar. Men jag är så nervös för vad de säger i pausen mamma. De tycker min framställning är konstlad, avskyvärd. Jag kan inte vara den Julie de förväntar sig mamma, inte den Hedvig, Nora, Laura. De applåderar när jag är klar mamma. Tänk om det är för att de är glada att det är över.

Fanny Falknerovna

BÄST ATT SLUTA MENS MAN HÅLLER PÅ

Hej! Ursäkta skulle du kunna fitta på det här?
Men jag har ju redan fittat.
Jag såg inte att du fittade?
Men jag fittar ju hela tiden!
Kan du fitta nångång??
Okej jag fittar då.
Hur många gånger ska jag behöva fitta egentligen?
Nä nu har du fittat färdigt!
Fast fitta på det där också!
Fitta vad fin!
Bäst att sluta mens man håller på.

Fyfittovna

onsdag 9 februari 2011

KÄRLEKSSÅNGEN

Vad fan ska jag skriva.
Jag vågar inte skriva så där öppet och härligt som vissa gör som jag inte vågar.
Det känns som jag skulle riva ut mitt hjärta då.
Kanske om det vore publicerat nånstans och jag skulle få pengar för det.
Då skulle jag åtminstone sälja ut mig dubbelt upp och då kanske det skulle vara värt det.

Vill du bli min lilla slyna por favor?
Jag frågar dig idag och jag frågade igår.
Framför nu din kärlekssång
Jag betalar natten lång!
Ända tills imorgon gryr
Ändar vårat äventyr
Rör nu vid min kärleksknopp
Fyll nu på min kärlekskopp
Låt mig komma genom dig
Stanna snälla kvar hos mig

Där fick ni en liten dikt i alla fall.
Hej så länge
/F

tisdag 8 februari 2011

DET ÄR VI SOM ÄR DET STORA HAVET

LÄget UNder KoNTroLL

fÖRSÖKER att inte fÅ PAnik.
Har skrRIvit EN pJäS utifrn Aleksandr (inte felstavat ryssar stavar så, tänk Aleksandr Petrovsky) Pusjkins saga om guldfisken som ger gubben och kärringen massa grejer tills dom kräver för mycket och slutar med att de inte har nånting SOM STRAFF. Antikapitalistiskt och två gummor i partenerskap/syskonskap/vänskap tolkas som det vill men absolut barnvänligt. Lite trevlig musik och havsljud och VOILA! Så föddes en Norén i form av en Henriksson. (mitt efternamn. Fiodorovna kommer från min far som hette Fjodor, han är död nu men det är okej vi hänger ändå) Paniken beror inte på sagan dock utan på att det är fint väder och det känns som att mitt singelhushåll till lägenhet är en förvaringsbox. Måste ut och andas lite nu. Puss och kram ses på Pet sounds bar.

Kärlek
Fiodors dtter

söndag 6 februari 2011

VÄLKOMNA TILL MIN VÄRLD 2

den svenska välfärdsstaten dog när jag föddes. gud vad man skulle dö om man hamnade under ett skenande tåg.

de andra barnen smaskar hejdlöst med öppen mun, slyngelaktigt, okultiverat. grova, ouppfostrade. jag en fågel bland björnar. och en sup för mamma! tack för att du födde mig till detta miserabla liv!

och en fråga stockholmarna inte orkade ställa sig var vid vilken tidpunkt de egentligen började acceptera misären som en del av stadsbilden. the price of life. the prison of life.

att göra. är jag ett verb? jag blev till av ett verb när jag blev framknullad.

du känner mig inte. du känner inte mina sorger. det bultande hjärtat därinne som bävar för att inte räcka till. vi blir så ofta reducerade till "folk".

helen cixous säger "kvinnan måste skriva sig själv: kvinnan måste skriva kvinna och låta kvinnorna komma till skriften, från vilken de slits lika våldsamt som från sina kroppar."

F

torsdag 3 februari 2011

KORT OCH ICKE INTENSIVT

Min lägenhet är full av dammråttor men tänker jag dammsuga? Nä! Oh vad jag poserar nu. I en värld där man har 3g och 4g och åker rymdraket men man kan inte komma på en behändig dammsugare till ett mänskligt pris. Kanske för att dammsugare fortf i någon mån är ett kvinnans redskap. Tänk på att det finns uttag för rakapparat i de flesta badrum men inte för hårfön.

Saker som är förbjudna på allmän plats:
peta näsan/stå på fel sida rulltrappan/krama uteliggare/läsa porr/fan vad jag måste dammsuga.

ber om ursäkt för trist inlägg.
hej.

F

söndag 30 januari 2011

YNGLING OCH UNGDOM

Ok chockterapi. Jag har en biologisk klocka. Den tickar. Var hemma hos Anna, Nils och Elvira och insöp kärnfamiljsfröjden. I want it. I need it. I can´t live without it. Eller? Jag är ju en sucker för alternativa familjekonstellationer. Helst vill jag bo i ett feministiskt kollektiv, odla morötter och adoptera ungar långtbortifrån. Jag undrar hur mycket av driften som finns kvar i mänskligheten. Låt om oss tänka på detta med homo sapiens sapiens. Vi är tänkande varelser som bygger atombomber, moraliserar och söker skapa fred i världskrigen. Ur miljösynpunkt och kanske ur etisk synpunkt också skulle man kunna säga att skaffandet av egna barn är mer själviskhet än självklarhet. Hur många barn i världen finns inte redan som behöver föräldrar. Också det att många människor inte skaffar ungar hux flux utan tar hänsyn till karriär, ekonomisk situation etc. Då är det ju inte bara driften som talar utan också intellektet. Planering, semesterresor och Gucci barnvagn. Man blir fertil vid ca 13 års ålder och det är väl lättast att ploppa till ungefär 25. (Vilket betyder att jag redan är i riskzonen för barnlöshet) Den där stabiliteten som sägs vara ideal når man dock ofta inte upp till förrän siffra 3. Den mänskliga fortplantningen är alltså full av paradoxer. (märk väl, jag talar ur en västerländsk medelklassunges perspektiv, född i sovjet men ändå) Så. Vad göra. Hur lösa. Återstår att se. Kanske avlar jag fram ngn liten Kostja eller Nastja eller Sven förr eller senare.

Fjovirrovna

torsdag 27 januari 2011

FÖRVÄNTNINGARNAS HORISONT

Jag vaknade imorse med samma tanke som alltid: Vad måste jag göra idag? Vad sjutton hände med VILL? Vad VILL jag göra idag? Alltså vart tog längtan efter livet vägen? Utomhussol och i hjärtat tröst. Leka kull med nyfödda kycklingar och skapa hund och kattfred med hjälp av en brödbit. Gå och låtsasjobba vid grinden i timtal, få en slant av gammelmoster Mila och skryta med hur mycket man tjänat under arbetsdagen. Äta omåttliga mängder borstj med inlagd svål på macka. Nu är det knappt någonsin sol och jag vaktar barer nattetid.

I och för sig ganska trevligt igår. Hade ett par givande samtal och började läsa en bra bok. Folk är trots allt ganska sociala på fyllan. Det går dock en fin linje mellan social och odräglig.

På min morsas tvättmaskin finns ett ord som heter "Finvätt" alltså fintvätt med bristande t. Jag märkte det inte förrän häromdagen. En tvättmaskin som trycks i miljontals upplagor borde ju inte missa ett så uppenbart stavfel tänker man och därför tänker man inte på stavfelet. Jag tänker att detsamma gäller människor. Särskilt makthavare och folk som inte förväntas göra fel. Detsamma gäller strukturer som man tar för givna. Men så plötsligt hajar man till, gnuggar sig i ögonen och tittar en extra gång. Men vad fan! Det står ju finvätt istället för fintvätt!

Finvättovna

onsdag 26 januari 2011

LITE SALTGURKA OCH EN BIT BRÖD

Vad är det här för lathet? Sätt er genast i arbete! Jag är er chef jag befaller er! Snart måste rapporterna till Vladivostok! Fyllbultar! Odräglingar! Arbetare, visst! Landsförrädare är vad ni är!

Tolja! Kom genast hit! Är du min fru eller min sekreterare? Vad är det här för människor egentligen?

Tolja. Stick iväg.

Jaha. Så ni är tydligen inte några arbetare. Jag yrar visst. Jag ber om ursäkt. Annat var det förr. Jag var överman för hela fabriken. Jag hade precis vunnit inträde till kommunistiska partiet. En dag ringer de och säger att riket har fallit. Karriären är över. Allt är förbi. Vad har man kvar. Ett glas vodka som enda vän. Nej lägga sig och dö för att aldrig vakna. Somna gott. Det är allt som finns kvar.

Tolja! Ge mig att äta! En bit bröd och en saltgurka. Och ett glas till! Det blir så torrt annars.

/fio.

tisdag 25 januari 2011

FINN FEM FINNAR

Jag har bestämt mig! (Nu ska ni tänka er mig liksom sådär slängande med håret och tittandes stint in i kameran när jag säger att jag har bestämt mig) Jag har bestämt mig för att anamma ett hälsosamt leverne. I och för sig har jag proppat en varma koppen minestrone full med smält ost i skrivande ögonblick men det är okej för jag åt nämligen en macka med groddar på till. Nej men seriöst. Fatta hur många vegburgare på Carmen man moffat i sina dagar. Från och med nu handlar jag endast bönor, groddar, bacon och ägg. Och avokado. The pasta med bara ketchup och salladskrydda days are over. I am a new person. I´m doing acro yoga and medeljumpa. I`m having healthy relations to other people and eating melted cheese right from the mug.

Sedan kan jag informera er om att jag tagit mig an en teaterklass full av tolvåringar. Själv minns jag tolv som fet ångestålder. Inte topp tre på popularitetslistan och den enda i klassen med finnar (dock inte tillskymmelsen till bröst). Stopp! Minnespaus: "Öhöhöh..finn fem finnar! Inte så svårt i Olgas fejja liksom..höhö" Tillbaks till verkligheten. Finnarna är borta och jag får ligga så tydligen ser jag okej ut. But the memories remain. Däremot hade jag glömt bort hur oerhört fantasifulla och kreativa tolvåringar är. Tricket är att de inte censurerar sig. De hittar på en historia. "Det var en gång ett hus som dansade och en banan som fjärta och skrek gris!" Sedan gestaltar de det. Fullt ut. Och sen går folk tre år på scenskolan för att finna det där igen och skala bort allt skit man dragit på sig på vägen.

Bulle Bulla Bannbulla
F

söndag 23 januari 2011

VÄLKOMNA TILL MIN VÄRLD 1.

I Ukraina har man stora leverfläckar.

Öststaterna importerade allt glitter Södermalm inte längre ville ha och byggde höga klackar av Perestrojkans värdelösa sedlar.

Målet är att fullkomligt frigöra sig från behovet av andra människor.

Flitighet, strävsamhet och lojalitet är det som skall frigöra oss från oss själva.

Den äktenskapliga plikten kostar hundra riksdaler.

På vilka sätt får jag kräva kärlek?

Babulja Sonja ville alltid vara fin. Till och med efter kriget lyckades hon få tag i skor i läder med liten klack. Alltid hel, ren och damig.

Om familjen är given av gud är vänskapen given av änglar sa nån.

"Och allt bajs i världen bara flöt ihop"

Jag bad dig att bli smart, jag bad dig aldrig att bli vänsterintellektuell.

En dag kom inga direktiv från de andra fabrikerna. Riket hade fallit. "Du är välkommen att komma till jobbet men förvänta dig ingen lön." "Proletärer förenen eder!" står kvar i röda arbetsboken men ingen finns att stämpla timmarna vid månadens slut. Handla cigaretter i Moskva och sälj på den svarta marknaden och all marknad är svart och inget ljus finns i mörkret.

Förr eller senare faller allt och de rädda barnen är vi.

F

fredag 21 januari 2011

A THOUSAND TIMES YES

Jag har ngn slags ny bärbar dator vilket innebär att jag kan ligga i sängen och skriva. Fett skumt. Skum. Scum. Society for cutting up men. Aj aj aj det gör så ont i rövas, inte pga av oanständigheter utan för att jag halkade på isen. PANG sa det AJ skrek jag men ingen var där så jag behövde inte heller sura för att ingen brydde sig. Min mamma bryr sig jäkligt mycket. Om att jag har o-ordentlig mössa (söderkis mössan), om att jag inte knäpper jackan, om att jag biter på naglarna, om att jag pillar på stearinljusen, om att jag käkar upp matresterna med knivspetsen, om att jag pillar öronen med tändstickor. Men det är ju så roligt med alla de här sakerna! Varför skulle jag någonsin vilja sluta? Mycket unga grabbar i Årsta/Globen området idag, de bärsar och kör gangstatugget. Jag är så orolig att bli förkyld sörrni, det dunkar i kroppen också inte bara i rövas. Det har vart mycket nu för Fiodorovna, kroppen hänger inte riktigt med knoppen sörrni, så blir den förkyld istället nu när Fiodorovna har så mycket att stå i. Stå på. Påstå. På stan. Stampa. På. Stället.

Ajajajajajajajajajja ja. a thousand times yes.

TACKA FAN FÖR HETEROSEXUALITET (?)

Hoola bandoola titta under kjola. Nu ska jag publicera en grej jag skrev för väldigt länge sedan och som jag tycker är lite härlig. För väldigt länge sedan skulle jag aldrig ha vågat publicera den men det vågar jag nog nu.

Hej heterosexuella, heteronormativa, heteroförbannade relation!

Tack för att du låter mig drunkna i klarblå ögon och fyller mina hål med manlighet.

Tack för att du uppfyller alla myter om skapelseberättelsen och låter mig vara din slav.

Tack för att du får mig att längta efter mer som bultar, stönar, skaver, skriker av åtrå.

Tack för att du raderar mina sinnens fulla bruk och gör mig till det kön jag är.

Tack för att du spelar huvudrollen i mina porrfilmsfantasier där jag kan se dig när jag vill eftersom du inte låter mig se dig i verkligheten.

Tack för att du tryggt håller dig på avstånd medan mitt hjärta skriker.

Tack för att du inte gråter blod över att aldrig mer få känna mitt kött slutas kring ditt.

Tack för att du sover gott om natten medan jag ligger vaken i feberdrömmar.

Skrew you. Knulla dig. I screwed you over. Jag överknullade dig.

Tack för att jag fick älska dig och för att du aldrig märkte det.

F

onsdag 19 januari 2011

SKRÄPET VID SKRAPAN

Nä hörrni, nu är jag olycklig igen. Sådär distansierad från världen. Usch. Tänk vad brist på affektion kan göra. Trots att jag fått nya elever och kaka till kaffet och alla sånadär småsaker som man bör glädja sig åt om man är normal. Det låg ett stort rosafärgat presentpapper och skräpade vid Medis T-bana och Kristina utropar "Å vad fint!" medan jag säger "Vadå? Det där skräpet? Vad är det som är fint med det?" Jag önskar att jag också kunde glädjas åt sånt. Men ibland händer det faktiskt att jag gläds. När jag får fina omdömen av mina elever, eller när någon är oväntat snäll, eller när jag hör körsång. Till exempel. Det här är världens töntigaste blogginlägg. Inspirationen tryter och jag låter som en femtonåring. Jag är tjugofem bast, har skyhöga studieskulder och ingenting har det blivit av mig. Nä bättre dagar har Fiodorovna sett, det ska hon inte sticka under stol med. Ska se till att skriva något maffigare snart, jag lovar.

Prutt och bajs
Fiofjantovna

lördag 15 januari 2011

DET HÄNDEL JU INGET

Var på Kungliga operan och såg Messias. Balett till Händels musik. Det var fett boring. Jag blev jäkligt besviken för sist jag såg balett där, Manon tror jag, var det jäkligt bra. Dynamiskt och jävligt ballt. Nu - nada nicht noll. Deras vision var tydligen att visa livets ljusa sidor. Själv trodde jag att Messias handlade om blod och död också men nu var det som att sitta i en frikyrka där någon propagerar för himmelriket som inte finns. Platt fall.

Annars är det lite mysigt att komma till Kungliga. Jag mindes mina La Traviata tider när man stod och körde kvinnligt kodade moves på ett jäkla podium. Men fram för allt var det ballt att man fick pröjsa tjugo spänn bärsen och fem kronor brieosten i Operans innerficka. Själva rollen var väl inte det mest utmanande jag gjort, inte på det vettiga sättet i alla fall. Men jag minns att morsan och mormor var utom sig av salig lycka för att jag stod och åmade mig på stora scenen. I can´t even begin to tell you hur hög status teater och opera har borta i öst. Toaletterna är fulla av tanter som kammar luggen, det luktar päls och parfym och alla käkar obligatoriska kaviarmackor i pausen.

Gotta go, kan knappt sitta upp längre på grund av den reumatism jag tror att jag har. Det blir och pumpa Friskis musklerna imorrn alltså.

Puss och Kram syns på Stan

Fiodorovna

NJUREN PÅ PRÄRIEN

Snacka skum dröm inatt. Jag var typ i Ukraina, i huset jag spenderade mina somrar i som barn. Jag hängde runt med några killar och plötsligt förvandlades landskapet till Lilla huset på prärien. Jag får reda på att Laura Ingalls sålt sin njure, av vilken anledning minns jag inte, och det verkade konstigt för hon dog ju på kuppen men det verkade hon inte haft något emot. Så vi står vid hennes grav och förundrar oss över hennes dåliga beslut. Då ringer Benny Andersson och säger att Laura Ingalls lever, att allt är en konspiration och att allting snart löser sig.

Drömtydare någon?

F

torsdag 13 januari 2011

FINISAR

Jag är så lycklig och sorglig på samma gång. Jag älskar mina elever.

Fiofrökovna

måndag 10 januari 2011

UR EN GAMMAL GRÖN BOK

Hej.

Keith Johnstone, improguden, säger att man skall lita till sina första impulser. Fantasin finns bara där, blunda så ser du. Jag försöker anamma tanken på bloggen, men vad händer då? Jo jag censurerar mig givetvis. Då skulle jag kunna skriva precis vad som helst och det vore ju skämmigt. Om kärlek till exempel. Eller om mina allra innersta hemliga drömmar och farhågor och do we want that? No I didn´t think so. Min kärlek håller jag hemlig och mina farhågor finns för efterlevande att läsa i min dagbok. Jag har flera stycken på lager, utslängda i lägenheten för allas beskådan. Kanske skall jag skriva något ur någon av dem? Jag gör det.

HÖST 2004 kanske (ur den gröna boken)

"det är så mycket som jag är arg på hela tiden. det kanske å andra sidan är bra. det var länge sen jag var så arg jämt"

"fan vad jobbigt att söka jobb. med herpes - dubbelt förnedrande. dessutom känns det helt lönlöst. jag får ju ändå aldrig nåt jobb. hur i helvetes fan ska jag klara mig egentligen. så fort jag går in i en mataffär får jag ångest. på designtorget talade de om för mig att det inte räcker att stå och se snygg ut, dra åt... berättade för M om en dröm jag drömde där vi gick runt i sprakande höstlöv. han blev glad."

"VAD FAN HÅLLER JAG PÅ MED???"

"jag är ingen konstnär och har aldrig varit. en riktig konstnär brinner och önskar. och vågar. och tror på sig själv. jag tror inte. jag bara skjuter fram saker"

"jag ska vara positiv på ICA. när jag var det första gången jag jobbade var det mycket roligare. mitt liv handlar ju faktiskt om ngt annat än det"

"varför gråter människan? för att ögat måste rensas ibland så att hon kan se klarare"


Jag ska erkänna att jag censurerade oerhört mycket i den gröna boken. Vissa saker var mycket smärtsamma att läsa. Tänk om jag skulle skriva ner dem. Vad skulle ni tro om mig.

Varför gråter människan? För att ögat måste rensas ibland så hon kan se klarare.

God kväll.
Fiodorovna

måndag 3 januari 2011

SKÖNA SNUBBAR

Folk säger att jag skriver vemodigt så jag ska försöka mig på ett muntrare inlägg.
Ähumm..vad sjutton skriver man om då? Tja, året har börjat bra. En hel del moraliska våndor, först smälta sedan sönderkokta polska piroger (asäckligt blev det) men också lite kärlek och vänskap. Har inte hunnit mig göra ovän med någon än bortsett från att någon kille på nyårsfesten sa att min klitoris var the size of a köttbulle och jag undrade vad fan han menade. Tydligen menade han att om jag vore snubbe skulle jag haft stora pungkulor och det var tydligen något positivt.

Stjärnorna på slottet muttrar i bakgrunden och det är Monica Dominiqes dag. Hon och Marie Göranzon sitter och pratar om att det är enklare att umgås utan karlar för att när dessa är närvarande kommer viljan/tvånget/instinkten att behaga. Jag är nog beredd att hålla med. Jag tycker ju som bekant att brudar är ett softare men också intressantare släkte, ja givetvis generaliserar jag nu, visst finns det enskilda snubbar som är mycket softare och mer intressanta än enskilda brudar. Men det är något med den där underdog positionen. Det är bara det att när arbetare organiserar sig gentemot kapitalisterna är det så mycket mer accepterat än när kvinnorna organiserar sig gentemot männen. Det finns ju någon slags essentialistisk tro att män och kvinnor kompletterar varandra. Dessvärre blir det istället ofta så att kvinnorna blir ett komplement till männen. Ja annars skulle man ju äga lika mycket och vara lika skön med ett tjog snubbar som med ett tjog brudar. Nope den tron går bort för mig. Då tror jag snarare på Jesus och änglarna.

Dags att klicka bort bloggen och titta på Dan Ekborg som äger. Ni vet den där sköna snubben som är med i årets säsong av Stjärnorna på slottet.

Shoo len
F