Luleås teaterhöskola hade prempa på sin slutproduktion "Duvorna" på teater Replica igår. Den var bra. De har nämligen kommit på tricket, att så fort det börjar bli lite tråkigt ska man slänga in en sång, en dans eller ett shownummer. Det behövs oväntade prylar annars blir man uttråkad. Det värsta som finns är att se ett par skådisar fullt upptagna med att onanera i sin begåvning. Fast man får inte säga "skådis", inte enligt Lena Endre och Thomas Neumann iallfall. För isåfall kan man lika gärna säga "läkis". Jaja, tagga ner. Jag hajar att skådespelarkonsten är serious business men vi opererar ju faktiskt inte bort hjärntumörer fast vi kanske önskar att vi kunde göra det. Apropå propagandateater berättade Sara om årets Enskedespel. Momo - eller kampen om tiden, och det lät faktiskt som en riktigt fängslande historia. Jag ser fram emot att se den.
Fruktansvärt irriterande att flera dagar i förväg planera att man ska jobba halv åtta på morgonen för en planerande människa som jag. Vetskapen att jag ska jobba imorgon bitti har lett till att jag inte kunnat sova ordentligt på flera nätter för att jag har legat och oroat mig över att inte kunna sova inatt. Årgh!
F
lördag 8 maj 2010
tisdag 4 maj 2010
VILA I FRID ÄLSKADE FASTER
Igår ganska exakt 17.00 tände jag ett ljus i Maria kyrka. I samma ögonblick 15.00 rysk tid tog min faster sitt sista andetag. Kanske var det en slump att jag tände ett ljus för henne just i ögonblicket hon dog, kanske hon på något förunderligt sätt kände det, och vi på något förunderligt sätt möttes trots att vi var på helt skilda platser. Vi har träffats några gånger men det här var min första upplevelse av att vi mötts. Jag kände inte min faster. Men av det intryck jag fått av henne var hon en vad jag brukar kalla en hegemonisk typ av kvinna. Lite barsk, med enormt mycket humor, skarp, slängd i käften och oerhört intelligent. Professor i teknik till yrket. Jag tror att hon hade ett mycket gott hjärta. Någonstans känns det som att vi var lite lika, men vi fick aldrig lära känna varandra. Livet förde oss på så olika spår som sällan fick tillfälle att korsas. Lungcancern tog henne också, precis som min Bobbo. Skillnaden var bara att min faster rökte som en borstbindare. Det finns ingen kvar på min pappas sida av familjen nu och ett fåtal på mammas. Det blir väl till att avla ungar för min del om släkten ska leva vidare och skapa underverk eller världskrig. Det känns märkligt och tomt. Hon var den sista som kände min pappa väl och också den länken är nu borta. Men vem vet. Kanske har hon bara flyttat in i en annan dimension. Om tiden är en evighet hur kan då ett människoliv ha en början och ett slut.
Jag har funderat en del på vårt västerländska tänkande i dikotomier. Det är antingen det ena eller andra. Vi eller dom. Svart eller vit. Natur eller kultur. Kvinna eller man. Levande eller död. Men vårt västerländska tänkande behöver inte vara liktydigt med sanningen. Det kanske inte finns något eller.
Älskade faster. Vila i frid. Vi kanske får träffas igen en dag. Hälsa pappa.
Natalia Alexandrovna Beletskaia
2 maj 1943 - 3 maj 2010
din tillgivna brorsdotter
Jag har funderat en del på vårt västerländska tänkande i dikotomier. Det är antingen det ena eller andra. Vi eller dom. Svart eller vit. Natur eller kultur. Kvinna eller man. Levande eller död. Men vårt västerländska tänkande behöver inte vara liktydigt med sanningen. Det kanske inte finns något eller.
Älskade faster. Vila i frid. Vi kanske får träffas igen en dag. Hälsa pappa.
Natalia Alexandrovna Beletskaia
2 maj 1943 - 3 maj 2010
din tillgivna brorsdotter
lördag 1 maj 2010
MIN INÅTFINNE SMÄRTAR SÅ FÖRBANNAT
Alltså seriöst, PALLA. Jag HATAR mina JÄVLA grannar som spelar techno på högsta volym och tjoar gärnet, det är som att de FINNS TILL för att driva mig till VANSINNE! Jag har faktiskt ett jobb att sköta och detta jobb börjar halv åtta på morgonen. Om de åtminstone kunde haft bättre musiksmak, techno KOM IGEN! Är vi 16 igen, fan vad jag vill gnälla sida upp och sida ner men lägger av med det NU.
Idag närvarade jag vid min allra första första maj demonstration. Japp! Jag har aldrig ansett arbetarnas kamp vara tillräckligt viktig att demonstrera för. Nej men seriöst, 1:a maj är trevligt, festligt och välbehövligt just nu när det är dags att peta alliansen så att allt så småningom inte går åt helvete men överlag är jag glad att vi lever i ett land där man inte behöver riskera att få huvudet avhugget FÖR ATT man demonstrerar. Många versaler idag, verkar som att jag behöver få ur mig något stort.
En inofficiell nypremiär för "Ryssen ser dig!" igår på Högkvarteret, gästspel på Klubb Illegal. Jag tackar gudarna för att jag har PUMA folket med mig som hjälper mig med mic och presenterar innan jag ska på och framför allt är där och stöttar. Det är SÅ SKÖNT att känna att man inte är ensam. SOLIDARITET. Grejen med "Ryssen" är ju att den är min lilla bäbis som jag skapat och uppfostrat alldeles själv och om någon säger att ens bäbis är ful och man inte har någon att dela det med gör det rätt ont i hjärtat. Jag har utvecklat och pimpat föreställningen en hel del sedan i våras och var rätt nojjig över hur det skulle gå men SE, det gick BRA! Bättre än vad jag någonsin hade förväntat mig. Fler spelningar is coming up, vet bara inte riktigt var och när än men info kommer.
Jag hämtade mina bautagigantiska Nk-kassar idag från Högkvarteret. De är inte i min ägo för att jag shoppat järnet på Nordiska kompaniet utan för att jag köpte endast dessa två kassar for the price of 40 kronor. I gotta say, jag blev rätt utittad där jag stånkade fram på söders gator med en Nordiska kompaniet på var axel. På självaste 1:a maj!
Men jag säger till er nu, ni som såg mig på stan och dömde ut mig som en fräck moderat, som en djävulens hantlangare, att dessa kassar endast agerar rekvisita åt en rysk tant och är en del av oppositionen. Var inte oroliga, jag har inte blivit Filippa Reinfeld.
Upp till kamp!
Fiodorovna
Ps: Jäpp, fullt medveten om att rubriken inte har något alls att göra med innehållet. Men det är det nya aättet att skriva så det är bara att vänja sig.
Ds: Jag HAR verkligen en inåtfinne som gör inihelvete ont, hoppas den inte varar sig därinne och blir ännu större och gör så att jag förlorar synen. aaaaj.
Idag närvarade jag vid min allra första första maj demonstration. Japp! Jag har aldrig ansett arbetarnas kamp vara tillräckligt viktig att demonstrera för. Nej men seriöst, 1:a maj är trevligt, festligt och välbehövligt just nu när det är dags att peta alliansen så att allt så småningom inte går åt helvete men överlag är jag glad att vi lever i ett land där man inte behöver riskera att få huvudet avhugget FÖR ATT man demonstrerar. Många versaler idag, verkar som att jag behöver få ur mig något stort.
En inofficiell nypremiär för "Ryssen ser dig!" igår på Högkvarteret, gästspel på Klubb Illegal. Jag tackar gudarna för att jag har PUMA folket med mig som hjälper mig med mic och presenterar innan jag ska på och framför allt är där och stöttar. Det är SÅ SKÖNT att känna att man inte är ensam. SOLIDARITET. Grejen med "Ryssen" är ju att den är min lilla bäbis som jag skapat och uppfostrat alldeles själv och om någon säger att ens bäbis är ful och man inte har någon att dela det med gör det rätt ont i hjärtat. Jag har utvecklat och pimpat föreställningen en hel del sedan i våras och var rätt nojjig över hur det skulle gå men SE, det gick BRA! Bättre än vad jag någonsin hade förväntat mig. Fler spelningar is coming up, vet bara inte riktigt var och när än men info kommer.
Jag hämtade mina bautagigantiska Nk-kassar idag från Högkvarteret. De är inte i min ägo för att jag shoppat järnet på Nordiska kompaniet utan för att jag köpte endast dessa två kassar for the price of 40 kronor. I gotta say, jag blev rätt utittad där jag stånkade fram på söders gator med en Nordiska kompaniet på var axel. På självaste 1:a maj!
Men jag säger till er nu, ni som såg mig på stan och dömde ut mig som en fräck moderat, som en djävulens hantlangare, att dessa kassar endast agerar rekvisita åt en rysk tant och är en del av oppositionen. Var inte oroliga, jag har inte blivit Filippa Reinfeld.
Upp till kamp!
Fiodorovna
Ps: Jäpp, fullt medveten om att rubriken inte har något alls att göra med innehållet. Men det är det nya aättet att skriva så det är bara att vänja sig.
Ds: Jag HAR verkligen en inåtfinne som gör inihelvete ont, hoppas den inte varar sig därinne och blir ännu större och gör så att jag förlorar synen. aaaaj.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
