Jag vaknade imorse med samma tanke som alltid: Vad måste jag göra idag? Vad sjutton hände med VILL? Vad VILL jag göra idag? Alltså vart tog längtan efter livet vägen? Utomhussol och i hjärtat tröst. Leka kull med nyfödda kycklingar och skapa hund och kattfred med hjälp av en brödbit. Gå och låtsasjobba vid grinden i timtal, få en slant av gammelmoster Mila och skryta med hur mycket man tjänat under arbetsdagen. Äta omåttliga mängder borstj med inlagd svål på macka. Nu är det knappt någonsin sol och jag vaktar barer nattetid.
I och för sig ganska trevligt igår. Hade ett par givande samtal och började läsa en bra bok. Folk är trots allt ganska sociala på fyllan. Det går dock en fin linje mellan social och odräglig.
På min morsas tvättmaskin finns ett ord som heter "Finvätt" alltså fintvätt med bristande t. Jag märkte det inte förrän häromdagen. En tvättmaskin som trycks i miljontals upplagor borde ju inte missa ett så uppenbart stavfel tänker man och därför tänker man inte på stavfelet. Jag tänker att detsamma gäller människor. Särskilt makthavare och folk som inte förväntas göra fel. Detsamma gäller strukturer som man tar för givna. Men så plötsligt hajar man till, gnuggar sig i ögonen och tittar en extra gång. Men vad fan! Det står ju finvätt istället för fintvätt!
Finvättovna
