Jag drömde i natt att min bästa vän och mitt ex totally hit it off. Jag försökte vara glad för deras skull, och med feministisk välvilja önska dem ett trevligt samliv, men jag minns att jag i frustration och förbannelse slängde mig av och an i sängen, medan jag i drömmen var trevlig och i huvudet tänkte "din sabla lilla fitta du ska omskäras!" Sedan vaknade jag och var helt outsövd. Det är så meningslöst med nätter då man inte drömmer rosa fluffiga drömmar för det tar ju fasiken energi att sova och vara förbannad samtidigt.
Annars drömmer jag mest om min mormor, nästan varje natt faktiskt. I drömmarna är hon frisk, har rött yvigt hår och vi umgås, men strax innan jag vaknar brukar hon dö, och jag vaknar med en ångest av att inte ha kunnat rädda henne. Sedan minns jag hur allt egentligen ligger till, att hon har varit borta ganska länge nu och att jag var hos henne när det hände. När hon blev hemhämtad till alla sina nära och kära som hon alltid längtade så efter. Varje natt lever hon i mina drömmar. Varje dag längtar jag. Jag är så rädd att glömma och jag kan fortfarande inte begripa. Döden har länge gått vid din sida. Nåja.
F
