måndag 15 juni 2009

HUR GÖR VI MED GRILLEN - I ÅR.

Sikten är grumlig trots att himlen klarnat. Åkte nyss tunnelbana och på kommer ett tjog flickor i mellanstadieåldern och tränger sig in bredvid mig. Jag kan inte påstå att jag blev glad åt deras sällskap. De var alla klädda i rosa och luktade sådär smutsrent som bara barn kan göra. En av dem hade köpt ett vykort på kungafamiljen. När jag skulle av vägrade de att flytta på sig tills jag i arg, bestämd och högljudd ton ropade ursäkta två gånger, trängde mig förbi med våld och fräste ett tack när jag slutligen kom av. Jag kände folks undrande blickar i ryggen när jag med ilskna steg klev ut på perrongen.

Jag hade varit och tränat. Har äntligen återerövrat min hedervärda plats på Friskis och svettis medelgympapass. Men idag fick jag håll så fort jag rörde mig och ja, jag vet att håll inte är symptom på cancer men jag kan fortfarande inte låta bli att undra då jag faktiskt åt mat hela tre timmar innan träning och borde alltså enligt alla regler inte ha fått håll. Jag gjorde något som jag aldrig gjort förut. Jag skämdes för att jag fått håll och höll mig för knät istället för magen där jag stod och grimaserade och pustade. Jag som aldrig skäms och nu skäms jag för att jag skäms.

Jag har även påbörjat en fyradagars kurs som heter "Levande verkstad" på min gamla folkhögskola. Jag trodde jag skulle utveckla den begåvning jag fått för mig att jag har för oljemåleri och krukdrejning men istället fick vi kladda fritt på långa papper och klippa och klistra. Let your spirit fly, we can touch the sky. Damer i 45-års åldern, de flesta arbetande inom skolväsendet, där för självutveckling och stimulans är mina kurskamrater. Jargongen är: "Och så härligt och spännande att vara här! Det var ett rysligt väder vi fått. Sommaren kan vara härlig men jobbig, ut med grillen och in med grillen, ja vi har en jättemysig stuga på Oxelö, så trevlig kontinental stämning här i Skärholmen, oliver för bara 9 kr/hg, herregud jag skrattar när jag går förbi fårost i vanlig butik, jag så att säga get mine elsewhere!" Det är nog en bra kurs för mig trots allt. Inga pretentioner och inga prestationer. Och jag gjorde ett kap på Ica som vanligt. Tre avokado för tio kronor. Det ni. Slå det om ni kan.

Är man född till jorden för att avla barn, tjäna samhället och följa i upptrampade fotspår? För att snart kunna prata om väder och vind och skaffa sig en mysig stuga och ingå partnerskap och bara ha det så där himla härligt? Jag är så jävla dålig på att följa i de där spåren. Jag bara trampar snett och får ångest för att jag trampar snett. Jag måste få vara en fri människa. Hur blir man en fri människa i en värld full av krav. Jag fattar inte. Och där stannar jag. Vid att inte fatta. Jag fattar.

F