Gumpert och Henriksson! Lägg det på minnet! sa konfrencieren efter vårt lilla uppträdande på Pluto igår. Det gick förvånansvärt bra faktiskt, vem kunde ana. Det är också lustigt hur en flummig idé utvecklar sig till Tommy Nilsson som vibrerar i stora högtalare och stående ovationer. Idén fick jag för övrigt på sommarens hbtq kurs när lärarna flummade loss till da song. Jag vet inte vad det är med mig, nu sitter jag och lyssnar på Tomas Ledin.
Jag drar och handlar julklappar nu. För vissa regler kan man inte komma undan. Fast det känns faktiskt lite kul också för jag har bestämt att bara köpa på second hand.
Plus och Kräm
Fiodorovna
Ps: Bilden föreställer alltså Tommy Nilsson, inte Tomas Ledin. (För våra mer indiepop intresserade läsare)
