RASBIOLOGI

Jag såg en blodbuss idag. Tänkte att det kanske kunde vara något, att ge lite blod. På något sätt verkar det befriande, som en modern åderlåtning. Du renas från alla dina synder och sjukdomar, de tappas ut med blodet och du blir ren och frisk igen! Dessutom får du fika. Jag som älskar gratis fika. Det är det första jag tänker på när jag första gången kommer till olika typer av sammankomster i klassrum, aulor eller liknande. "Åh, hoppas det blir fika!" eller "Yes! Det finns fika!" Eller "Helvete, vad är det här för snåljåperi, finns det inget fika!" Jag vet nog ändå inte om jag är beredd att bli pumpad på mina kära röda för att få fika. Jag har nämligen alltid sett mig själv som en ganska sjuklig person och ingen vill väl få blod från en sådan donerat. Man skulle kunna säga att jag är en skam för den ariska rasen. Vilken tur då att jag är av den slaviska rasen. Jag är slavinna helt enkelt. Jag kan inte mina rasliga för och nackdelar, men friskhet är tydligen inte en av fördelarna. Fina fräcka flickor, får f-müsli till frukost! Fina fräcka ariska flickor. Jag äter vitt bröd med smör och feta ostskivor. Apropå ostskivor så är jag fullständigt ovan vid att åka tunnelbana tidigt på morgnarna. Det är trångt som i en sardinburk och varannan människa luktar ost och kaffe. Det finns inget äckligare än en främlings ostiga morgonandedräkt. Jag vet inte varför jag tycker att det är så äckligt, kanske är det för att jag är av en annan ras.

Fiodorovna