DO SVEDANIA PÅ ETT TAG

Gott folk, det finns en stor risk att detta kommer att bli mitt sista blogginlägg på två veckor. Imorgon är det tight schema för jag ska i tight dress svänga mina lurviga stämband med Freddie Mercury kören på Armémuseum. Därmed lär det också bli folkfest och fylla innan jag nödgas ta en taxi till Arlanda och terminal fem i gryningen. Om gudarna vill är jag tillbaka den 12:e augusti. Jag måste säga att jag är nervös. Att söka sina rötter är ingenting man gör varje dag. Oftast glider man runt och förfäras över kollektivtrafik, ryggont och dylikt.

Nu är Petra Mede sommarpratare, apropå ryggont och jag har redan missat 20 minuter. Hon spelar nu någonting sakralt. Det mest underhållande med dessa sommarpratare är förutom livskriser deras val av musik. Nordman, Eva Dahlgren och Dr Alban i en salig blandning. Jag vet precis vad jag skulle spela; Helen Sjöholm, Kristina från Duvemåla, Chess, Vladimir Vyssotskij och lite gott uptempo från nittiotalet. Rob n raz och Leila K till exempel. Call me mister raider call me mister wrong, dadidadida. Man visste ju aldrig riktigt vad man sjöng på den tiden. If you wanna be my lover, you´ve gotta get it with my friends. Vet du vad du sjunger egentligen? frågade någon vuxen mig en gång. Tja, om girlpower kanske?

Nu måste jag sluta skriva. Jag har ätit för mycket chilinötter till middag och måste orka resa mig upp för att diska all disk. Kom förbi Armémuseum kl 19 och svinga höfterna till ljuva toner av Queen imorgon om ni har lust.

Jag är tillbaka den 12:e aug. Om gudarna vill.

Nu reser jag mig.

Kärlek
Fiodorovna