UKRAINIAN AIRLINES

Idag har jag bokat biljetter till Kiev av en underlig liten man som undrade om det inte var dags för mig att skaffa ett tjog ungar snart. Vill inte din mamma ha barnbarn sa han medan han var ifärd med att handskriva flygbiljetterna. Hon har inte sagt något om det sa jag. Det vill hon nog replikerade han medan han fokuserat fortsatte skriva. Genom persiennens glipor lyste svaga solstrimmor in i det dåligt belysta rummet. En skrivare hördes i bakgrunden och ett paket Marlboro lights låg på bordet. Jag satt i en sunkig grön soffa och beundrade ryska kalendrar från diverse årtal som fortfarande prydde väggarna.

Jag betalade kontant för ett par löjligt billiga biljetter men eftersom goda bekanta har handlat av den lille mannen i över tio års tid och alltid kommit både fram och tillbaka får väl jag lita på att jag gör detsamma men det återstår att se liksom allt annat.

Jag ska för första gången på tio år träffa min mormors syster, hennes son och ett barnbarn. Det ska bli väldigt spännande. Mormors syster heter Milla och jag kallade henne för "min dotter" och skurade hennes fötter i en plåtskål när jag var barn. Hon ropade in mig för att äta vareniki med körsbär och räddade mig när en mask kröp upp på min hand efter att jag försökt mata gässen. Jag undrar hur hon ser ut idag. Vad hon tänker på och hur hon mår. Om hon fortfarande sjunger ukrainska folksånger och om vi kommer att sjunga tillsammans som vi gjorde förr. Efter en odryg vecka kommer mannen jag håller av och vi åker mot Odessa. Men än så länge är jag här och fikar i en park nära dig. (Obs: läs ölar)

F