JAG FÖDDES TILL ATT VARA HÄR. HERREGUD.

Om ett par minuter inträder jag i en ny ålder. En ålder av tjugofyra år som människa på jorden. Den femtonde juli. Ett datum som alltid kommer att klinga speciellt, för mig som blev född och för min mor som födde mig. Men det kommer att komma ett till datum, ett datum som sätter stämpel på min dödsdag för även en sådan kommer att komma. Ett klockslag, en dag, ett årtal. En dödsorsak. De som känner mig vet att jag är rädd för döden och imorgon firar jag med fest att jag kommer den närmre. Kanske är det det bästa sättet. Att öppna sin dörr och sitt hjärta och möta sina rädslor med fest för det är ju då man lever. Trots att den enklaste vägen är att stänga dörren. Jag är rädd och jag tänker inte sticka under stol med att jag är rädd. Jag är livrädd för döden. Jag är livrädd för att bli sjuk, för att omkomma i en olycka, och framför allt är jag rädd för att bli ensam, att ensam vänta in döden. Imorgon skulle jag behöva åka in till stan för att köpa en gigantisk skål som jag kan ha pastasalladen i, men jag är rädd och vill helst hålla mig hemma. I staden finns bilar och jag vill inte dö på min egen födelsedag.

På radion säger de; idag är det den femtonde juli. Ragnhild och Ragnvald har namnsdag. Så det är väl bestämt då. Jag är nu tjugofyra år och jag kommer att fira det.

Olga Fiodorovna Beletskaia Henriksson
född 15 juli 1985