DET FINNS INGEN SKAM!

De pratar om känslor på radion. Hur vi hanterar våra känslor och vad vi ska ha dem till i detta förnuftsamhälle. Det är folk som ringer in och berättar om sina känslor. En som heter Ulf ringer in. Han är 68 år gammal och blir lätt arg, han kan inte hantera sin ilska. Han blir arg på folk som frågar om bussvägar, på folk som ifrågasätter honom det minsta och han har hela sitt vuxna liv levt med sin oproportionerliga ilska. Han berättar att han blev mobbad som barn och ger igen nu när han är vuxen. Han berättar också att han aldrig haft sexuellt umgänge. Han berättar också att han kommer från en fanatisk religiös uppväxt och därifrån har han fått skuldbeläggandet och skammen kring det sexuella. Han berättar också att han blev sexuellt utnyttjad som barn. Han berättar också att han är homosexuell och hur mycket skam finns det inte i det.

Älskade, älskade, älskade Ulf. Jag önskar att jag fick krama dig. Nu finns det inte längre någon skam. Och nu vet, precis som du sa, hela Sverige. Och det är väl ändå skönt, det om något är väl ett steg på vägen. Älskade, älskade Ulf, gud vad jag önskar dig all lycka och all glädje och allt du bara kan få av livet.

BRUNSTIGA BAJJEN BAJSARE

Det kommer gutturala ljud bortifrån Globen. Redan i Kärrtorp kunde jag höra dessa sportfantaster som samlas som en skock brunstiga flodhästar redo för vårens första parningslekar. Well, det är bara att stå ut. Jag fick höra idag att "i Skärmarbrink bor ju inga man känner, flytta till Bagis!" Tidigare har jag hört folk säga detsamma om Midsommarkransen men där hänger tydligen bara mediaeliten och karriäristkapitaliserna. Jag trivs bra här dock, men jag önskar att jag hade en balkong. Man känner sig lätt lite klaustrofobisk utan möjligheten att kliva utomhus. Får de inte ont i halsen, de gutturala flodhästarna? Nästa Vicksreklam borde definitivt rikta sig till dessa fotbollshuliganer. Jag låter som en anhängare av finkulturen. Vem fan vill kolla på fotboll när man kan lyssna på Beethoven, denna samtidens uttolkare?

Taxichaufförer borde ha en skylt på bilen där det står vad de är utbildade till egentligen. Typ "ingenjör", "läkare", "skådespelare" etc. Då skulle det som gärna är dolt helt plötsligt vara fullt synligt - att göra det dolda synligt! Det borde vara ett slagord för människofolket! Då kan man börja göra någonting åt problemet. Bara man känner problemet är det så gott som löst säger jag och leker Freud. Märker ni hur jag rapar upp intellektuella gubbteoretiker? Förstår ni hur insnöad man kan bli på Stockholms universitet? Annars ägnar jag dagarna åt att sticka halsdukar, det är ju snart vinter trots allt. Jag trivs bra. Öl på Carmen känns som en svunnen tid, kanske om tjugo år kommer den postcarmenistiska eran, men det dröjer som sagt.

Ha det.
Olga Fiodorovna Freud

CITAT

Om vi omfattar någon som förtjänar vårt förakt med åtrå, så upplever vi på ett plågsamt sätt naturens tvång. Om vi är fientligt inställda mot någon, som vi måste visa aktning, så känner vi på ett plågsamt sätt förnuftets tvång. Men så fort denna människa samtidigt intresserar vår böjelse och skaffar sig vår aktning, så försvinner både känslans och förnuftens tvång, och vi börjar älska henne, d v s samtidigt leka med vår böjelse och med vår aktning.

Olga Fiodorovna Schiller

SYNSÄMST

Jag måste få dela med mig av ett fantastiskt köp jag har gjort! Högtalare till min dator! Nyss lyssnade jag på Carola och nu på Anna Järvinen och allt på högsta volym, eller åtminstone så man slipper anstränga sig för att höra kråkan i sången. För övrigt kostar det 320 kr för en synundersökning nuförtiden, fruktansvärt överbetalda är dom, ögonfixarmänniskorna, om man frågar mig åtminstone. Jag var inne på Synsam igår och hörde mig för men beslutade att det vore meningslöst att kasta 320 spänn i sjön utifall att jag nu har bra syn. Svårt och veta det där, men det får nog dröja tills jag inte längre ser vad jag bloggar om innan jag gör en synundersökning.

Det här med att jag shoppar högtalare by the way, handlar om alienation och varufetischism. Eftersom jag alienerat mig från mig själv, mitt arbete och alla runtomkring så lägger jag ett andligt värde i prylar och tror att de kan frälsa mig och fylla min tomhet.

Det är helt underbart att man kan blogga om absolut ingenting och samtidigt se det som ett vettigt tidsfördriv.

Karl Fiodorovna Marx

ATT ALDRIG MER LIGGA

Jag har ätit på min lokala kinakrog med mamma och alkisar, det var gott och enligt mamma inte särskilt dyrt. Det känns av någon anledning mycket lyxigt att gå på kinakrog som ligger nära ens hem, bara för att det ligger så nära. "Tvi, skulle jag stå här och steka köttbullar, det är ju bara att gå ner på kinakrogen!" Jodå är man inte rik så är man åtminstone curlad.

Jag försökte studera häromdagen. Rekommenderar absolut "Cultural theory and popular culture - an introuction by John Storey" till alla som vill bli smarta och enormt frustrerade i en och samma person. Hursomhelst, jag satt på Gunnarssons kondis och skulle studera och vid bordet framför sitter två kvinnor i två generationer, en 20 och en dubbelt upp och pratar om män och svartsjuka. Jag kunde inte låta bli att lyssna. Kontentan av samtalet var att den yngre tjejen var svartsjuk, och diskussionen gick om hur och var gränsen för otrohet går. De kom fram till att andra kvinnor inte är att lita på. Systerskap? Jo tjena.

Jag blev stressad av att höra dem. Hur ska man kunna veta var gränsen går? Bara den tanken gör ju att man blir klaustrofobisk. Ska man gå och bli förbannad vid kroppskontakt, blickar, tankar, exakt var ska man bli förbannad och känna sig förråd? För att personen ifråga har ju faktiskt lovat att aldrig mer titta åt någon annan? Eller? Det innebär ju att man gör beslag på att äga någons kropp, tankar och känslor. Nej, jag pallar inte. Tjejer! Om någon är sugen kan ni få ligga med min man, men ni får fråga honom först. Sedan garanterar jag förstås inte att jag inte blir förbannad. Men jag har åtminstone inte beslagtagit någons frihet i detta demokratiska svealand.

Bajs och puss.
Fiodorovna

VÄGEN TILL FRÄLSNING

Jag har funnit min väg till frälsning. Jag dansade tango ikväll och från och med nu gör jag det minst en gång i veckan. Det är nog något av det roligaste jag har gjort. Det kräver närvaro och jag längtar efter stunder där man är fullkomligt närvarande. Här, nu och ingen annanstans. "Här och nu, här och nu!" tjatade mina danslärare i gymnasiet. I dansen är det omöjligt att vara någon annanstans. Dessutom; jag är ju en väldigt emanciperad ung kvinna, jag skulle aldrig låta mig bli förd av en man i mitt vardagliga liv. Men i dansens form är jag okej med det, jag tycker till och med att det är skönt. Precis här och nu till musik kan jag låta dig föra mig vart du vill, jag svänger runt runt efter din pipa och jag njuter av det i fulla drag. När musiken tar slut och dansen är över blir jag åter medveten men medans musiken spelar är jag helt och hållet din.

Fiodorovna

RASBIOLOGI

Jag såg en blodbuss idag. Tänkte att det kanske kunde vara något, att ge lite blod. På något sätt verkar det befriande, som en modern åderlåtning. Du renas från alla dina synder och sjukdomar, de tappas ut med blodet och du blir ren och frisk igen! Dessutom får du fika. Jag som älskar gratis fika. Det är det första jag tänker på när jag första gången kommer till olika typer av sammankomster i klassrum, aulor eller liknande. "Åh, hoppas det blir fika!" eller "Yes! Det finns fika!" Eller "Helvete, vad är det här för snåljåperi, finns det inget fika!" Jag vet nog ändå inte om jag är beredd att bli pumpad på mina kära röda för att få fika. Jag har nämligen alltid sett mig själv som en ganska sjuklig person och ingen vill väl få blod från en sådan donerat. Man skulle kunna säga att jag är en skam för den ariska rasen. Vilken tur då att jag är av den slaviska rasen. Jag är slavinna helt enkelt. Jag kan inte mina rasliga för och nackdelar, men friskhet är tydligen inte en av fördelarna. Fina fräcka flickor, får f-müsli till frukost! Fina fräcka ariska flickor. Jag äter vitt bröd med smör och feta ostskivor. Apropå ostskivor så är jag fullständigt ovan vid att åka tunnelbana tidigt på morgnarna. Det är trångt som i en sardinburk och varannan människa luktar ost och kaffe. Det finns inget äckligare än en främlings ostiga morgonandedräkt. Jag vet inte varför jag tycker att det är så äckligt, kanske är det för att jag är av en annan ras.

Fiodorovna