Det finns ett kafé mitt i Skärholmens centrum som heter Billströms - konditori och catering. Där serveras skagenmackor, wienerbröd och bryggkaffe. Klientelet är svenska tanter och kostymklädda män. Lugnt, stilla och sansat. Kebaben runt hörnet är full av folk men inte en enda svensk tant. Det finns en kyrka och en stadsteater. Det har hänt att jag gått in i kyrkan för att gå på toa. Lugnt och stilla. Inte en människa i sikte. Skärholmens centrum heter "The capital of shopping" och är Sveriges största shoppingcentrum. Det är inte så mycket folk där heller. Däremot på Ica och ute på torget är det folkfest. Jag älskar Skärholmen och dess ytterligheter. Men jag älskar inte röda linjen som går dit ut. Den röda linjen från Östermalm till Skärholmen. Full av märkligheter. Jag har b la skådat en runkande gubbe och en kissande tant. Det är svårt för en ung och normal medelklasstjej som jag att förhålla mig till dessa märkliga företeelser.
Hemma i Skärmarbrink har jag fått en lapp i brevlådan. Det har funnits klagomål på att det "inte ser särskilt fräscht och trevligt ut" utanför vissa lägenhetsdörrar. Sist jag kollade så är det rätt olika vad folk uppfattar som fräscht och trevligt men tydligen finns det en gängse uppfattning som skall gälla för alla. Främmande föremål utanför dörrarna stör friden. Vem vet då vad som lurar innanför dörren? Bergis är det något farligt och obehagligt. Vi bor väl i en välfungerande bostadsrättsförening? Where everybody knows my name. Sluta tränga dig på med dina konstigheter. Stör inte friden. Respect the silence. Om du vill skrika; lås din fräscha, trevliga dörr och håll för munnen med kudden. Jag vill inte höra.
Vad är civilkurage för dig.
Fiodorovna
Ps: Det förra inlägget var bitvis ironiskt. Jag skulle kunna låta bli att skriva att det var ironiskt men jag är så oerhört mån om att inte bli missförstådd och att bli älskad.
