Jag har blivit lite seg på uppdaderingar jag vet, men mina fingrar har antagit någon slags reumatisk formation a´la gammelmormor Sonja (vila i frid) p g a att jag plitat ner en hel jäkla tentamen om kulturpolitk. Jodå hör på den, fredag ska den vara inlämnad och jag är typ klar jorå jorå in your face alla kursare, Olga da bitch har talat. Så vad ska vi säga om kulturpolitiken då? Jasenco Selimovic är en serbisk/svensk (jag är ryss/svensk alltså får jag skriva så) teatergubbe som gått och blivit folkpartist. Han anser att kulturen ska vara till för och av eliten. Och jag tycker ner med hela skiten. Nejdå. Trodde ni ja. Jag är ju ngn form av kulturarbetande människa, det skulle ju vara att ifrågasätta hela min existens och det vill vi inte göra. Olga på jorden ett tag till röstar jag för och jag röstar rött. Jag vågar aldrig planera framtiden eller säga "när jag fyller fyrtio" för varför ta ut segern i förskott? Det är synd om människorna. Det är synd om mig som man bör börja säga i vår borgerliga högborg. Sprang fort som fan på löpbandet idag ni skulle se va jag svettades, ni skulle se hur jag led när kaviarmackan gav mig håll. Plågsamt grimasierande stapplade jag fram i 8,5 kilometer i timmen. Ni skulle se. Ni skulle se hur jag led. Vill någon se hur jag lider. Det är synd om människorna. Det är synd om mig. Men ibland är jag väldigt lycklig. När jag får tag på biljetter till 123 Schtunk med min idol Josefine Andersson till exempel.
F
