Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag så sällan uppdaterar bloggen men jag är en HÅRT ARBETANDE och STUDERANDE kvinna och jag måste få ha ett LIV också! Jag kan inte BARA sitta och SKRIVA! Ingen kan tvinga mig, nej nej nej nej, you can´t force me to go back to that hell hole!
Skämt åsido. Det har visat sig att jag är en mycket begåvad bajstorkare och urinpåsetömmare. Och ja; jag har fått timanställning på äldrevården och ja; det är ett fantastiskt bra jobb. Jag går upp i ottan, jag blir astrött men jag slipper servera folk kaffe på ett kafé eller riva biljetter. Det lustiga är att jag faktiskt VILL servera de här människorna kaffe. Jag vill göra allt som står i min makt för att göra deras vardag lite drägligare. Även om jag alltför snabbt måste rusa vidare kan jag ändå hinna socialisera en liten stund. Än så länge har ingenting hemskt hänt och det har bara varit bra, jag vill inte jinxa något så jag slutar om det här för nu.
Jag har stekt pannkakor åt en hel armé. Smeten tog aldrig slut. Kan ni tänka er en lång utläggning om detta? Nej, trodde inte det. Skriver snart något mer innovativt och sådär roligt, ni vet, som det brukar vara. Ge inte upp hoppet om fiodorovnabloggen, den är snart med dig igen min kära lyssnare i etern.
Puss och kram
F
