MAMMA OCH MATTEN

Jahaja ibland blir det mycket skrivet på en gång. Särskilt när man är sjuk och inte pallar läsa om argumentationsanalys som är ren och skär matematik med x och y och pro och contraargument och premisser. Jag har aldrig gillat matematik. Min mor är lärare i matematik. På hennes skola har de beslutat att eleverna ska få betygsätta lärarna. De har dessutom föreslagit att lärarna ska ha samma arbetstider som på företag alltså åtta till fem. Om eleverna börjar kl åtta och en lärare ska ha lektion kl tio ska läraren lik förbannat vara där åtta ändå för att eleverna ska känna sig stöttade. Man räknar inte med allt lärare måste göra på fritiden, planering, läxor, rättning etc. Plus att de har tvåtimmars möten om kvällarna med en byråkrati långt mer utvecklad än det fanns tillskymmelsen till i Sovjet. Jag vikarierade på en högstadieskola en gång, och efter två lektioner var jag helt utmattad och halvdöd och jag var nog en av de få som lyckades få elevernas uppmärksamhet. Hur tänker man förresten när precis vem som helst får komma in och vikariera på allt från lågstadiet till gymnasiet. Varför ska man då utbilda sig i fyra år? Läraryrket har så fruktansvärt låg status i det här landet. Jag tycker genuint synd om min mamma. När de nu har lassat på henne ytterligare en årskurs kan hon inte ens hålla samma kvalité på sina lektioner som förr utan kidsen får sitta med näsan i matteböckerna och räkna tyst som i 99 procent av alla skolor. Hittills har matten på hennes skola varit ämnet som är mest poppis för att hon lyckades med konststycket att göra matten intressant. Nu orkar hon inte längre och jag förstår henne.

Var är min hjärna någonstans? Scrubs har börjat och här sitter jag.
Hej!

F