torsdag 27 augusti 2009

EN LAGOM RYSK RYSS

Varför skriver jag här när ödet sagt mig att läsa askomplicerade engelska texter om kultur skrivna för och av braniacs utan social förmåga men med extra kromosomer som är till för att förstå resonemang som vanligt folk inte klarar av att förstå. Ja, förmodligen just därför skriver jag här istället. Ryssen igår var väl lagom rysk om jag får säga det själv, men till slut slutade jag be om ursäkt och tog emot folks tack och vad roligt det var och lycka till. Helst av allt hade jag velat sätta mig i ett undanskymt hörn med en whiskeyflaska och aldrig komma ut igen. Hade man fått en chans att göra revansch, hade det känns enklare men nu..

Någon frågade mig om jag ska skriva en till show, och jag blev trött av bara tanken. Det är underbart att skriva saker och framföra dem, särskilt om man har ett etablissemang i ryggen eller åtminstone får några korvören för reptid, föreställningstid och dylikt. Någon som fixar en scen åt en kan ju också vara trevligt. Det är ganska orättvist faktiskt men jag har helt enkelt inte ork att göra om allt detta igen. Jag har ju engelska texter att läsa.

Shoot.

F