SOLA BORT VINTERÅNGESTEN

Hej världen!

Idag har jag överträffat mig själv i matlagning. Jag har gjort en vegetarisk paj med fetaost, oliver och tomat och inte bara gick den att äta utan man ville dessutom ha mer. Jag skulle bjuckat mitt kulturvetargäng på mat men pga idel förkylning här i Svedala blev det bara veteranerna kvar dvs jag och fröken Carlsson. Men desto mer vin till mig och nu ser jag knappt vad jag skriver. Marie Fredriksson och Emd i högtalarna, jaja jag vet att min musiksmak inte är av hegemonisk karaktär och att ni som läser tänker "Men åh, tönt!" Men jag säger bara; Jennie let me love you yeeh och tro jag vill känna tro!

Säkraste sommartecknet i den stad som gjorts till min; att mellan Slussen och Gamla stan se den långa remsa av folk som trycker mot kajen vid vattnet. Den första glassen är också avklarad, jag körde favoriten; mjukglass med chokladdopp, bara 38 spänn från ngn turistglassfälla på Västerlånggatan. Ett annat säkert sommartecken är att man inte kan gå längre än två meter utan att träffa på ngn gammal lirare man känner som också går utomhus och solar bort vinterångesten.

Till Magaluf styrde vi vår sista resa..

F

WE WILL ROCK YOU STOCKHOLM!

Freddie Mercury kören på kulturnatt Sthlm! borde jag skrivit igår istället för idag om jag velat göra reklam men som alla vet är jag ju anti-kommersialist och dessutom glömde jag bort det, men fan vad kul det var, ni borde vart där! Först uppträdde vi på en liten scen vid Dramaten och sedan gick jag runt och bar på megafonen medan vi väntade på turistbåten vi skulle sjunga på. Att sätta en megafon i händerna på Olga - dum idé. Jag får enorm hybris och blir fullkomligt maktgalen. Jag var bara tvungen att skandera lite "krossa kapitalismen" och sånt där på Nybrogatan. Men var inte oroliga, jag var mycket försiktig i mitt tilltal och gjorde inte bort mig för hela Östermalm. Det var mer "Jag tänkte bara om vi kunde krossa kapitalismen lite grann snälla...?"

På turistbåten gjorde vi ännu ett fantastiskt framträdande för oförstående men roade turister. Det var en såndär platt delfinbåt. Sådan har jag aldrig åkt. Stockholm var vackert som på vykort, hade jag varit turist hade jag varit lycklig och gråtmild.

Sista giget var Moderna dansteaterns rocktemaklubb. Finally a place with acoustic! Sedan fick vi se en grym rocknroll performance och spela guitarhero. Fejktatueringar icke att förglömma! Jag har ett monster på min vänstra arm. Vi drog vidare till kulturhuset efterfesten och fick komma in gratis eftersom vi är ARTISTER och V.I.P. Där drack jag mineralvatten (man är ju inte 23 längre) och träffade på min svensklärare från gymnasiet. Hon presenterade mig för sin karl som en av hennes genom tiderna mest begåvade elever. Så..bra kväll!

Festliga F.

LÖNING PÅ FREDAG

Hej.

Jag ska lista i punktform.
1) Jag är kissnödig.
2) Jag såg just att mina grannar snett över har en julstjärna i fönstret. Är inte det typ olagligt.
3) Jag har dansat balett med de jag ska spela en pjäs med. Den skalliga primadonnan. Det var kul att dansa balett. Jag ska ta en dansklass på Balettakademien på söndag. Jakten på Julia programmet gör mig fett inspirerad.
4) Jag har ont i en fläck på ryggen. Tänker att det kan vara cancern.
5) Den nya läraren på Universitetet har fett mycket pondus. Det är läskigt och häftigt på samma gång. Men man känner sig lätt dummare än man är i hennes sällskap.

Tack för uppmärksamheten. Nu är det dags att gå på toa.

F

MIN NYA PJÄS

A
Har du hört om Bjästafallet? Är det inte helt fruktansvärt hur samhället sluter upp på pojkens sida?

B
Jo det är verkligen synd om flickan. Men det är ju sådär med våldtäkter. Det är väldigt svårt att bevisa.

A
Men de bevisade det ju. Han blev ju dömd!

B
Jo men han var ju samtidigt en väldigt trevlig kille. Han delade ut rosor till sina klasskamrater på skolavslutningen. Det var modigt gjort tycker jag.

A
Kanske. Men det hjälper ju knappast flickans status.


B
Någonstans är det ju så att man faktiskt får bita ifrån. Får du en kuk i fejjan kan du ju faktiskt alltid välja att inte ta den i din mun. Och du vet hur pojkar är. Ibland vet de inte riktigt när de ska sluta. DET borde man lära sig på sexualkunskapen!

A
Vet du om att flesta våldtäktsanmälningar inte ens går vidare till rättegång? Man måste uppfylla en jäkla massa kriterier både som offer och förövare. Om du är tjej ska du vara ordentligt klädd, ute på otvivelaktigt ärende, ha hög social status och en kysk bakgrund. Allt ska ske på allmän plats, du ska inte känna förövaren och när du blir påhoppad ska du kämpa för ditt liv. Sedan ska du inte vänta med att anmäla och när du går till polisen ska du helst ha sönderrivna kläder och gråta mycket så du riktigt framstår som ett offer… Och om du är kille och ska bli dömd för våldtäkt? Jo då ska du helst ha utomeuropeiskt ursprung, en prick i brottsregistret sedan tidigare och dessutom erkänna att du gjort det.

B
Ja, annars står det ju ord mot ord.

A
Japp. Så om du är prostituerad eller uteliggare kan du glömma att anmäla. Du kommer aldrig komma nånstans.

B
Ja men uteliggare. Seriöst, vem vill våldta en uteliggare? Har du sett hur de ser ut?


Fiodorovna

JAG KOKAR MITT EGET VATTEN NU.

Nu har jag varit hos mor och hennes karl i en vecka. Nurished. Omhändertagen. Som ett litet litet barn. Visst bråkar vi ibland min mor och jag. Igår fick jag t ex veta att jag med mitt humör aldrig kommer kunna behålla en karl. Nja, jag vet inte om mitt humör skulle vara det största problemet. Sedan hade jag förstås god lust att kontra med att min farsa inte var hennes genom tiderna ende lover heller men eftersom jag inte ville låta som min babuschka lät jag saken bero. I mitt stilla sinne svor jag att inte prata med mor resten av kvällen och hostade extra högt samt simulerade "nära att svimma" attacker medan jag kokade mitt eget tévatten. Det bästa med mor och mig är dock att vi aldrig är arga på varann särskilt länge. Det räcker med att våra sårade blickar möts för att vi ska brista ut i ett asgarv och allt blir frid och fröjd igen. Och jag kan lägga mig tillrätta igen och mor fixar tévattnet.

Annars är kroppstemperaturen under trettiosju-strecket och det känns som världens åttonde underverk. Fiodorovna är på bättringsvägen. Den här gången också. Men det kommer ju liksom komma en dag när man inte blir på bättringsvägen. När vägen bara leder utför. Som min babuschka. Jag har aldrig sett någon våndas och kämpa så. När man våndas är döden som en vänlig vän som kommer och befriar en. Nu behöver du inte längre plågas lilla människa, jag stryker dig milt över kinden och vi går tillsammans bort från det här eländet. Fina döden. Jag tyckte verkligen att den såg vänlig ut. Varför ska man vara rädd för något så ofarligt.

F

VOJVOJVOJ

Seriöst. Värsta influensan EVER. Jag fick ställa in Ryssen i lördags, som ni säkert vet, ni som läser mitt pladder. Jag fick sitta på akuten istället för det är ju så himla mycket roligare. De sa att det inte var något större fel på mig men jag litar ju inte på läkare. Särskilt när de först säger en sak och sedan en annan och jag säger "Men hallihallå, har ni verkligen kollat rätt journal?" Och de säger "Ja, du heter väl Susann, hahahhehe" Hehe på er ni. När jag kom hem fick jag ringa dem igen så de skulle läsa upp journalen för mig och tydligen hade de inte gjort något misstag. Den här gången. Jag längtar tills Karin har pluggat klart den där elitutbildningen så man kan få ordentlig hjälp. Stackars Karin. Hon kommer att säga upp vår vänskap och börja kalla mig för "Crazy hypocondric bitch".

Idag är 6:e dagen av den här nedrans sjukdomen och för första gången hade febern gått ner lite. Hoppas den inte går upp igen. Hjälp hjälp. Då kommer jag farandes till SöS igen och så får de väl cut me open om det är det som krävs för att ta reda på vad felet är. Nej men usch Olga, Tvi tvi tvi. Peppar peppar ta i trä. Det är tur att jag får vara hemma hos mor i alla fall, annars hade jag väl kolat för länge sedan.

Mot muntrare tider!
Godnatt.
Fiodorovna

BLEKA DÖDENS MINUT. PEPPAR PEPPAR TA I TRÄ.

Det finns få stunder när man känner sig ynkligare än när man blir sjuk och febrig. Vid 25 års ålder kan man ju tycka att man borde klara av lite influensa (?) men det enda jag vill är att mamma ska vara här, badda min panna och ge mig varm mjölk. Och på lördag är det ju meningen att jag ska stå på scen. Jag begriper inte hur det ska gå. Igår hade jag så hög feber att jag i mina feberdrömmar såg kyrkogårdar och stenar med mitt namn ingraverat. Sedan har jag en släkting som bor i USA, Lena. När jag ringde upp henne på Skype häromdagen svarade hon inte. Och jag vet precis vad det måste bero på. Hon är en såndär som drömmer sanndrömmar, alltid om hemska saker. Som när folk blir sjuka och ska dö och sånt. Hon måste alltså ha drömt något om mig och visste därför inte hur hon skulle bemöta mig i ett Skype samtal. Fan.

F